DEN INTERNATIONELLA URFOLKSDAGEN 9.8.2025

Generalförsamlingen i Förenta Nationerna (FN) fastställde år 1994 att den internationella urfolksdagen skulle högtidlighållas den 9 augusti varje år. Och redan året efter kunde urfolken runt om i världen göra detta. Dagen har blivit alltmer viktig för urfolken och visar på den gemenskap som urfolken delar globalt men även grunden av den gemensamma självidentifikationen som föreligger. På svensk sida av sápmi är en annan gemenskap som vi samer kan dela, nämligen att kunna delta vid valet till Sametinget. Ingen av de anmälda på röstlängden har vare sig mer eller mindre rösträtt än någon anan, utan alla samer röstar jämlikt för sig själva.

I det circumpolära arktis kan man tydligt se hur urfolkskulturerna blivit kraftigt påverkade av rovdriften av naturresurser hos tillväxtekonomierna. Oljesandsutvinningen i Alberta, Canada, gasutvinningen på Yamal, Ryssland samt den gröna omställningen påverkan på samisk kultur och urfolksnäringar utanför Världs och Kulturarvet Laponia, ger tydlig bild av skadeverkningar.

Urfolken utgör 5 procent av världens befolkning. Dessa 5 procent besitter cirka 25 procent av jordens yta. Och på dessa 25 procent av ytan finns cirka 80 procent av världens biodiversitet.

Dessa marker, dvs urfolkens marker stabiliserar jordens klimat genom att lagra nästan 300 miljarder ton kol – motsvarande 33 gånger de globala energiutsläppen under 2017. De är också livsviktiga för att skydda den artrikedom som hela mänskligheten är beroende av.

Att fortsätta förstöra taigan och utarma urfolkens territorier i Arktis och i  Sápmi, innebär också ett skapande av ökenliknande förhållanden, med monokulturer, främmande trädarter, frånvaro av gammal skog och med sjunkande vattenkvaliteter.

Men det uppstår även en avsaknad av en lika ungdomligt levande som urgammal urfolkskultur och spår av dess utövande i gången tid såväl som i nutid och för kommande generationer.  

Och allt detta på den bebodda del av jorden dvs arktis, där den globala uppvärmningen är fyra gånger så kraftig som på alla andra bebodda delar av jorden. Åtgärderna för att motverka detta måste således vara upp till fyra gånger så kraftiga i Arktis som i exvis Amazonas, så att den inneboende motståndskraften dvs den sk resiliensen, kan fortsätta vara ett naturligt verksamt skydd och bibehållas fullt ut i en oförstörd natur.

I Eallinbiras dvs det levande livmiljöprogrammet så beskriver Sametinget bland annat detta:

”Sametinget tar ansvar för att verka för en bättre livsmiljö och en klok utveckling. En utveckling som värnar naturen och mänsklig rättvisa – även i andra delar av världen. Med detta program uppmanar Sametinget också varje individ i Sápmi att själv ta ansvar i sin egen vardag och att aktivt delta i denna process. Om vi alla agerar gemensamt och med framtidstro ska Sápmi bli livskraftigt och klara de utmaningar som vi står inför. Vi har ingen tid att förlora”

Aldrig tidigare har bla internationell lagstiftning tillförsäkrat Sametingen och urfolkskulturerna bättre möjligheter att vår talan föra och rätt bevaka, än nu.

Avslutningsvis så citeras urfolkens egen deklaration inför UNCED i Rio 1992, dvs Carioca-deklarationen:

”Vi, världens urfolk, går till framtiden i fotspåren av våra förfäder & förmödrar”.

/Stefan Mikaelsson, partiordförande Vuovdega.

Originalet finns på Vuovdega – Skogssamernas Facebook-sida, publicerat den 9 augusti 2025 kl 12.11 pm.